Gå in på Bianca Kronlöfs instagram och lyssna. Läs.

Bianca Kronlöf says it like it is.

Tre riktade inlägg.

Ett till en man som anklagats av flera kvinnor för sexuella övergrepp utan att bli åtalad och givits en hel timme tv-tid för att visa upp hur detta drabbat honom.

Ett till hans entourage – polarna, bröderna som håller honom om ryggen, vad han än gjort eller gör.

Ett till branchen mannen är verksam i.

Bianca Kronlöf är både rasande och djupt sårad som människa över dramaturgin i det här. Och det med rätta. Vi har givits några utstuderat tydliga exempel i det offentliga på misogyni den senaste tiden och vi har misslyckats fundamentalt med att hantera dem. De flesta av oss står med gapande munnar och rusande puls och undrar hur fan det kan vara möjligt i den upplysta tid vi lever i. Vi ser dem stå där, de stackarna, mitt framför våra ögon, och försvara sig och varandra, och – utan att blinka – fösa över skulden och skammen till de som höjt sina röster mot dem. Det de säger, det de visar, har upprepats så många gånger i historien att vi nästan tror att det är sant.

Bianca talar i tre inlägg på Instagram om att ha två tankar i huvudet samtidigt, att stå upp för det som är rätt och våga vara en jobbig jävel och säga ifrån. Hon håller upp det här vansinnet inför oss och vädjar till oss att reagera och agera.
Det måste få ett slut.
Och det är de som inte har förstått hur man beter sig i umgänge med andra människor som måste räcka upp handen och säga:

– Jag inser att jag har gjort fel. Jag vet att mitt beteende har skadat andra. Jag kommer att be om ursäkt och mena det. Jag vill vara med och bidra till förändring. Jag ska ta av mig min offerkofta och berätta hur jag tänkt och känt. Jag vill lyssna. Jag vill lära mig att tänka och agera annorlunda. Jag vill växa. Jag vill fatta.

Att bära skuld är jävligt tungt. Skulden tynger och förvrider. Skulden förökar sig och försöker skriva om historien så den inte ska göra så ont i den som bär den.

Bianca är knivskarp, kristallklar och skoningslös. Hon bär kunskap och erfarenhet som kvinnor i åratal nu försökt få människor att inse: Det är systematiskt, det är strukturellt, det har byggt bo i de flesta män och drabbat de flesta kvinnor. Det handlar om aggression, frustration, mindervärdeskänslor och en skadad människosyn. Det handlar om att många människor som ser sig som män inte upplever att de som identifierar sig som kvinnor är likvärdiga, att inte uppleva att de är värda att bry sig om och respektera.
Det är att utöva makt.
Det måste få ett slut.
Det sägs att den som har makten inte gärna lämnar den ifrån sig. För att ett maktskifte ska kunna ske måste de involverade inse att det inte är en maktkamp det här. Lägg ner! Lägg av och fatta att vi har ett gemensamt problem vi alla vinner på att lösa.

Lyssna på Bianca. Läs hennes ord. Sprid dem.

Och tänk ut hur du vill agera. Fundera över din egen hållning och bestäm dig för att vara en del av förändringen. Tänk att du ska lägga ditt huvud på kudden varje kväll och veta att du inte kommer att somna med skuld.

Lyssna på Bianca. Läs hennes ord. Sprid dem. Agera efter dem.

Och lyssna på Den svenska björnstammens senaste singel Vatten och bröd.

Kram.

Lämna ett svar